Modeller av verkligheten

Modeller av verkligheten

Ett märkligt spel

VetenskapPosted by PC 2017-08-31 13:21:47
(Bild från Teknikmagasinet)

Detta är ett av de märkligaste spel jag har spelat. Jag började fem våningar från toppen. Tog bort två bitar som låg bredvid varandra. Då rasade naturligtvis de fyra översta våningarna, men vet du hur de rasade? Inta åt sidan som man skulle tro. De rasade rakt ner! Tvärs igenom alla bitarna under! Det blev i princip bara damm kvar av alltihop.

Jag har upplevt märkligare saker än detta. För några dagar sedan såg jag en liten VW-bubbla kollidera med en stillastående långtradare. Båda bilarna försvann i ett moln av damm. Inget kvar av några av dom förutom några förvridna metallbitar.

Detta visar att Newtons tredje lag måste vara fel. Newtons tredje lag säger att "Om en kropp A påverkar annan kropp B med en kraft, så påverkar B kroppen A med en lika stor men motriktad kraft."

Om Newtons tredje lag vore korrekt skulle de fyra översta våningarna i spelet ha rasat åt sidan eftersom de stötte på motstånd från klossarna under. Och skadan på den stora långtradaren skulle motsvara kraften på VW-bubblan, det vill säga mycket mindre.

Om Newtons tredje lag vore korrekt skulle kraften från de fallande tornen i World Trade Center den 11 september 2001 ha avtagit på väg ner och enbart orsakat skada i förhållande till sin kinetiska energipotential. Som alla vet var det inte det som hände. De översta våningarna lyckades demolera båda tornen. På tio sekunder.

De som tror att Newtons tredje lag är korrekt måste vara ganska korkade, eller hur?

  • Comments(0)//modeller.igitus.se/#post14

Varför granska modeller av verkligheten?

VetenskapPosted by PC 2017-03-19 06:52:15
De flesta människor har en uppfattning om hur världen fungerar, en så kallad världsbild. Sedan barnsben har till exempel min uppfattning varit att ingenting flyttar sig självt, en insikt som inte har ändrats nämnvärt med åren. Tidigt insåg jag också att om jag ville bygga en legobil var det föga framgångsrikt att kasta legobitarna i en hög och hoppas att det blev en bil av det. En tredje insikt var att det naturliga tillståndet för mitt pojkrum var kaos och att jag inte kunde klandra min mor.


Som vuxen har jag förstått att dessa insikter är oförlåtligt naiva. En modern, utbildad och upplyst människa förväntas tro precis motsatsen, med hänvisning till vetenskap och sunt förnuft. Och är det något jag strävar efter så är det just att vara en modern, utbildad och upplyst människa.

Så, låt oss börja med sunt förnuft. Vilka pusselbitar är det klokt att ha med i sin världsbild? Vad är det som gör min världsbild = verkligheten?

Personligen anser jag att det är viktigt att bygga sin världsbild på vetenskapliga fakta, det vill säga saker som har observerats i experiment som följt den vetenskapliga metoden och som kan repeteras. Det vore annars svårt att påstå att en världsbild = verkligheten.

Den vetenskapliga metoden förutsätter i sin tur två saker:

1) att naturen är 100% deterministisk - annars är inte experimenten repeterbara;

2) att människan har fri vilja - annars är inte experimenten trovärdiga.

En världsbild som bygger på vetenskapliga fakta utgår alltså från att naturen består av partiklar och krafter som interagerar enligt naturlagar (upptäckta och oupptäckta), och att människans vilja i viss mån är frikopplat från dessa lagar. Med andra ord måste det finnas både ett fysiskt och ett metafysisk lager i en vetenskapligt baserad världsbild.

Det påstås att kvantfysiken en gång för alla slog benen väck under determinismen när man upptäckte att den kvantmekaniska världen bara kunde beskrivas genom sannolikheter. Inget är sant förrän det är observerat. Eller sagt med andra ord, allt är sant och falskt samtidigt innan vi har tagit initiativ till att observera hur det faktiskt förhåller sig.

Min egen relation till kvantmekaniken är att jag inte förstår hur naturen fungerar i så liten skala. (Ryktet säger att jag är i gott sällskap). Jag kan dock konstatera att det finns skillnad mellan att observera fakta och att tolka observerade fakta. Att den kvantmekaniska världen inte är styrd av förutsägbara naturlagar är för tillfället ett antagande, som jag händelsevis inte delar eftersom The Theory of Everything i så fall skulle vara utom räckhåll för den vetenskapliga metoden.

Den sista pusselbiten jag anser att det är klokt att ha med i en världsbild är att objektiv moral finns. Med detta menar jag att skillnaden mellan vad som är moraliskt rätt och fel eller gott och ont ligger lika fast som naturlagarna, oberoende av människans växlande teoretiska och filosofiska uppfattningar om vad rätt och fel till varje tid kan vara.

Orsaken till att jag tycker det är klokt och förnuftigt att ha med moral i en världsbild är att jag i slutändan vill leva mitt liv i enlighet med min världsbild. Jag skulle ha svårt att hävda att världsbild = verklighet om mitt eget och andras agerande som medmänniskor på något sätt skulle vara undantaget.







  • Comments(0)//modeller.igitus.se/#post13

Positiva Pengar

EkonomiPosted by PC 2017-03-04 05:17:31


  • Comments(0)//modeller.igitus.se/#post11

Hur granskar man modeller av verkligheten?

EkonomiPosted by PC 2017-02-19 15:58:20
En av mina uppgifter som finansinspektör är att granska modeller av verkligheten. Granskningen görs av ett team med olika expertkompetenser, som marknadsrisk, försäkringsrisk, styrning och kontroll, operativa risker och data. Mitt bidrag i granskningen är styrning och kontroll och operativa risker kring datahanteringen. Ofta är jag även ansvarig handläggare i tillståndsärendet, vilket innebär att det är mitt ansvar att se till att alla granskningsmoment genomförs.

Jag tillämpar samma metodik när jag granskar modeller av verkligheten i mitt arbete som när jag granskar modeller av verkligheten privat.

Modellens beståndsdelar

En modell av verkligheten består av fyra delar:


1. Den principiella beskrivningen av modellen
, till exempel den neo-darwinistiska beskrivningen av evolutionsteorin: "Arternas uppkomst beror på ackumulerade stegvisa förändringar som beror på tillfälliga (random) mutationer i organismernas DNA och icke-tillfälligt (non-random) naturligt urval där de individer som är bäst anpassade till miljön överlever och därmed kan överföra sin genuppsättning till sin avkomma, alltså survival of the fittest." Grundprincipen i en modell av verkligheten motsvarar ofta det man kallar The Elevator Pitch, alltså det man hinner förklara i hissen från första till sjunde våningen.

Modellens grundprincip fungerar som en referenspunkt och hjälper granskaren att ta ställning till helheten efterhand som detaljerna i modellen presenteras. I enstaka fall kan en modell förkastas redan vid bedömning av grundprincipen.

2. Den grundliga beskrivningen av modellen, också kallad modellens narrativ. Modellens narrativ tar granskaren (eller läsaren) genom insamlingen, bearbetningen och tillämpningen av data. Den beskriver observationerna som ligger till grund för modellen och förklarar varför den matematiska representationen av observationerna utgör en korrekt bild av verkligheten. Här får granskaren också ta del av eventuella svagheter med modellen och hur svagheterna har tagits om hand genom att göra antaganden och expertbedömningar.

Antaganden görs när observationer saknas.

Expertbedömningar görs när dataunderlaget är bristfälligt och när det finns alternativa metoder att behandla underliggande data.

En narrativ består ofta av bilder för att illustrera berättelsen, som till exempel:

Chris King, Tracing the genetic pathway from the Last Universal Common Ancestor to Homo sapiens

Både den principiella grunden för modellen och modellens narrativ är (eller borde vara) utformade så att en relativt insatt publik kan förstå dem. Orsaken är att icke-experter ska kunna ta ställning till om de tror på modellen eller inte och om de kan använda den och lita på den när de fattar beslut. I ett försäkringsbolag är till exempel inte alla matematiker men väldigt många är beroende av bolagets modell av verkligheten när de fattar beslut.

Såhär långt i granskningen måste det också tydligt framgå om modellen är empirisk eller teoretisk, annars kan det lätt uppstå förvirring om vad man vet och vad man tror. Eftersom en modell av verkligheten i normalfallet är en kombination av vad man vet och vad man tror är det extra viktigt att vara tydlig mad vad som är vad i modellen.


Många försäkringsbolag tror att de kan få en modell av verkligheten godkänd bara genom att beskriva modellens grundprincip och presentera en snygg beskrivning, gärna i form av väääääldigt många PowerPoint-bilder med färggranna figurer och fyndiga rubriker. Den kräsne granskaren - och särskilt en finansinspektör - kräver dock mycket mer för att godkänna en modell. Dels ska dokumentationen som beskriver modellen vara så detaljerad att en rimligt insatt person både ska kunna förstå den och kunna återskapa resultaten, och dels ska den rimligt insatta granskaren hålla med om att de antaganden och expertbedömningar som gjorts faktiskt är relevanta och rimliga i förhållande till den verklighet man avser att beskriva.

Vilket leder oss till de två viktigaste delarna av en modell av verkligheten.

3. Den matematiska modellen är hjärtat i en modell av verkligheten. I praktiken handlar det om att skapa en matematisk representation av verkligheten som ligger så nära de faktiska observationerna som möjligt, en så kallad sannolikhetsfördelning. Och i takt med att man samlar på sig nya observationer från verkligheten justerar man den matematiska modellen så att den blir mer och mer träffsäker.

I denna delen av granskningen finns det ett antal frågor som blir extra viktiga. Och svaren ska vara tydligt dokumenterade.

Bland annat ska man kunna redogöra för:

- Modellens tekniska specifikationer, inklusive en detaljerad beskrivning av modellens struktur, tillsammans med en förteckning över och motivering av underliggande antaganden i de fall då en ändring av dessa antaganden skulle leda till en betydande påverkan på resultatet;

- Kompetens och objektivitet hos de personer som ansvarar för utveckling och validering av modellen;

- Processen för att garantera att metoderna för att beräkna sannolikhetsfördelningen är förenliga med metoderna som används i jämförbara uträkningar;

- Uppgifterna som används i modellen med angivande av källa, egenskaper och användning samt en beskrivning av processen för att säkerställa att uppgifterna är korrekta, fullständiga och ändamålsenliga;

- Den oberoende valideringen av modellen och en rapport med resultaten från den senaste valideringen;

- Handlingarna som ingår i dokumentationen av modellen.

Vad gäller antaganden och expertbedömningar är ribban särskilt hög eftersom allvarliga brister eller missförstånd fundamentalt kan påverka modellens utfall:

- Allt fastställande av antaganden och, i synnerhet, användning av expertbedömningar bör följa en validerad och dokumenterad process;

- Man bör säkerställa att antagandena härleds och används på ett konsekvent sätt över tid och i alla delar av modellen, samt att de lämpar sig för den avsedda användningen;

- Man bör säkerställa att processerna för fastställande av antaganden, och i synnerhet användningen av expertbedömningar vid val av antaganden, specifikt syftar till att minska risken för missförstånd eller brister i kommunikation mellan de olika funktionerna som berörs;

- Man bör skapa insyn i osäkerheten i antagandena och i tillhörande variation i slutresultaten;

- Man bör dokumentera processen för fastställande av antaganden, och i synnerhet användningen av expertbedömningar, på ett sådant sätt att det skapar insyn i processen;

- Man bör dokumentera motiveringen till antagandena, inklusive den information de baserar sig på, på en detaljnivå som tydligt beskriver både antaganden och den process och de beslutskriterier som har använts för att välja antagandena och förkasta andra alternativ;

- Man bör säkerställa att de som använder väsentliga antaganden får tydlig och heltäckande skriftlig information om dessa antaganden.

Plus ytterligare några krav. Men har man allt detta på det torra har man säkert en ganska bra modell - givet att det faktiskt finns observationer som stödjer den:

4. Observationerna. Man skulle kunna tro att kravet på observationer är relativt oproblematiskt. Antingen har man observerat något eller så har man inte det. Men faktum är att man ofta presenterar antaganden som observationer eftersom man är heligt övertygad om att modellen verkligen reflekterar verkligheten. Det är bland annat därför man ska vara så tydlig med vad som är vad, så att det inte uppstår missförstånd och så att den som är beroende av modellen i sitt beslutsfattande vet på vilka grunder beslutet fattas.

Följande fel och missuppfattningar kan inträffa:

- Man tror att modellen beskriver verkligheten, att den är empirisk istället för teoretisk, och att den bygger på jättemånga faktiska observationer;

- Man extrapolerar en trend baserat på data som egentligen inte kan tolkas så långt;

- Man har för få data för att uppnå den statistiska säkerhet som krävs för att kunna lita på modellen;

- Den som har tagit fram modellen saknar observationer och har använt expertbedömningar istället. Men expertbedömningar kan aldrig vara ett substitut för data i en modell av verkligheten. Om man gissar (oavsett om man är expert eller inte) rör det sig i bästa fall om antaganden - och då finns det alltså stränga kriterier för att sådana ska godkännas.


Så om du någon gång granskar en modell av verkligheten ska du kolla noga vad som är empiri, vad som är teori, vilka observationer och antaganden som faktiskt ligger till grund för modellen och vilka modellrisker det innebär. Då kommer du snabbt upptäcka att du inte behöver vara matematiker för att ta ställning till om modellen är sann eller ej.

Validering av modellen

Det är inte bara du som ska ifrågasätta en modell av verkligheten för att kolla om den är sann. Det tillhör en del av kvalitetssäkringen som alla som tillämpar en modell av verkligheten ska göra kontinuerligt. Det är bland annat så den vetenskapliga metoden fungerar: "Continuously questioning hypotheses, testing models against the facts, and abandoning theories that fail the test of reality."



En säker indikation på att inte allt står rätt till är bristande kontroll, särskilt vad gäller insamling, bearbetning och tillämpning av data. Om det blir fel i insamlingen och bearbetningen av observationerna spelar det ingen roll hur snygg eller vetenskaplig den matematisk modellen är.

Andra säkra indikatorer på att du står inför en modell som sannolikt inte är en korrekt beskrivning av verkligheten är retorik som syftar till att man ska sluta ställa frågor, motstånd mot transparens och cirkelresonemang.

En säker indikator på att modellen är fel eller innehåller graverande svagheter är förlöjligande av den som ifrågasätter den. (Vissa anser till och med att skeptiker borde fängslas).

(The British Psychological Society, A laughing crowd changes the way your brain processes insults)

Om en sådan situation uppstår är mitt råd att vända den presenterade modellen ryggen. Tyvärr ökar bedrägerier, metodfel och misstag bland de som påstår sig tillämpa den vetenskapliga metoden, så man gör klokt i att förhålla sig skeptisk om man inte får eller inte hittar de svar man behöver.

(Källa: New York Times)

(Källa: American Society for Microbiology)

Här är ett faktiskt exempel som visar brister som leder till att en modell av verkligheten inte får tillstånd att användas för kapitalkravsberäkning i ett försäkringsbolag. När du läser listan ska du komma ihåg att modellen tagits fram av experter, att den redan använts för beslutsfattande i verksamheten i många år men att modellen aldrig tidigare har granskats av tillsynsmyndigheten:

1. Rättvisande statistiska metoder saknas;

2. Beskrivning av modellen på granulär nivå saknas;

3. De övergripande effekterna av antaganden som har gjorts på låg nivå är inte redovisade;

4. Modellen är inte validerad av oberoende resurser, vilket har lett till att

a. Modellen anses vara bättre än den de facto är,

b. Vissa uträkningar och beräkningar är bevisligen fel,

c. Vissa antaganden är uppenbart orimliga,

d. Sambandet mellan sannolikheter på låg nivå och sannolikheter på hög nivå är otydligt,

e. Beroendet mellan olika typer av händelser är otydligt, och vissa av beroendena som antas är bevisligen fel,

f. Man har applicerat historiska händelser fel, vilket medför att modellens resultat faller utanför konfidensintervallet.

5. Konsistent och enhetlig dokumentation från låg till aggregerad nivå saknas;

6. Dokumentstrukturen är otydlig;

7. Dokumentationen är inte tillräckligt granulär;

8. Modellen saknar beskrivning av svagheter och osäkerhetsmoment som måste beaktas (modellen framställs med andra ord som en perfekt representation av verkligheten);

9. Känslighetsanalys saknas;

10. Beskrivning av datakällor saknas, det går inte att avgöra var data kommer ifrån;

11. Validering av antaganden är bristfällig. Bland annat saknas rationell motivering för hur olika händelser antingen är eller inte är beroende av varandra;

12. Man har inte bedömt om de data som ligger till grund för modellen är lämpliga eller ej.

Från granskarens synvinkel är det ärligt talat pinsamt att en modell med så många brister presenteras som en sann bild av verkligheten.


Men låt oss anta att man inte förlöjligats men har fått allt underlag (precis som om man vore finansinspektör)

Det sista man gör innan man bestämmer sig för att tro på en modell av verkligheten är att göra resan åt andra hållet. Ta modellen från observationer, antaganden, expertbedömningar och matematisk modell tillbaka till beskrivningen och modellens grundprincip. Om hela pusslet hänger ihop utan avgörande svagheter och brister har man all grund att tro på den.


Om det däremot visar sig att modellen har brister av typen som beskrivs i 1 - 12 ovan har man all grund i världen att inte tro på den. Observera dock att det inte alltid är så klokt att berätta det.



  • Comments(0)//modeller.igitus.se/#post9

Multiversum

VetenskapPosted by PC 2017-02-18 11:10:10
Om du inte fattar något av det som visas härnäst ska du inte vara orolig. Det finns ett oändligt antal kopior av dig i andra universa som förstår. Det finns också ett oändligt antal människor som anser att teorin om multiversum är bland det mest korkade den teoretiska fysiken någonsin har presterat. Fast å andra sidan finns det ett oändligt antal människor som anser att en teori kan vara sann även om den är korkad.

Först några fakta (du får själv avgöra hur vetenskapliga de är):

Sean Carroll:
"The laws underlying the physics of everyday life are completely understood."

The world of everyday experience, in one equation.
W = Propensity to change (benägenhet att förändras)


Lawrence Krauss:
"Where do the rules come from? There are two possibilities. Either God, or some divine being who is not bound by the rules, who lives outside of them, determines them - either by whim or with malice aforethought - or they arise by some less supernatural mechanism."

A Universe from Nothing. Why there is something rather than nothing.

Max Tegmark:
"All structures that exist mathematically exist also physically". "The claim that some mathematical structure (different from ours) does not have physical existence is an empirically completely useless statement, since it does not lead to any testable predictions, not even probabilistic ones."

"Some of these mathematical structures contain 'self-aware substructures' (SASs), and [...] we humans are an example of such SASs."

Is “the theory of everything” merely the ultimate ensemble theory?

Multiversum består av
Level I: Samma konstanter som vårt universum, en kopia var 10^10^118 meter
Level II: Andra konstanter, 10^500 varianter
Level III: Alla kvanttillstånd är reella (Many Worlds)
Level IV: Andra fysiska lagar och matematiska strukturer

Parallell Universes - Not just a staple of science fiction, other universes are a direct implication of cosmological observations

Arvind Borde, Alan H. Guth, Alexander Vilenkin:

Inflationary spacetimes are not past-complete (BGV-teoremet)

Alan H. Guth, Vitaly Vanchurin:
"In an eternally inflating multiverse, anything that can happen will happen, an infinite number of times. Furthermore, in a world described by quantum theory, almost anything can happen."

Eternal Inflation, Global Time Cutoff Measures, and a Probability Paradox

The Guardian:
Craig Venter creates synthetic life form

Nobuyuki Sakai, Ken-ichi Nakao, Hideki Ishihara, Makoto Kobayashi:
"To explore the possibility that an inflationary universe can be created out of a stable particle in the laboratory, we consider the classical and quantum dynamics of a magnetic monopole in the thin-shell approximation. Classically there are three types of solutions: stable, collapsing and inflating monopoles. We argue that the transition from a stable monopole to an inflating one could occur either by collision with a domain wall or by quantum tunneling."

The universe out of a monopole in the laboratory?

MIT Technology Review:
"The world’s best-known consciousness researcher says machines could one day become self-aware."

Rewriting Life - What It Will Take for Computers to Be Conscious

Alltså:

Mellan vårt universum och en exakt kopia är det 10^10^118 meter.

Däremellan finns alla matematiskt möjliga universa:Tja, varför inte?

Därför att teorin motsäger sig själv:


Kanske bättre att hålla sig till ett universum där man kan lita på den vetenskapliga metoden:



  • Comments(0)//modeller.igitus.se/#post8

Hur skapas pengar?

EkonomiPosted by PC 2017-02-16 15:23:53
Den komplicerade förklaringen är att Riksbanken skapar pengar genom att låna ut svenska kronor till affärsbankerna som i sin tur lånar ut pengarna till företag och hushåll.


Den enkla förklaringen är att affärsbankerna själva skapar pengar ur tomma intet när någon tar ett lån:


Källa: Riksbanken, Den svenska finansmarknaden 2015, sidan 67-68.


Källa: Riksbanken 2016-11-16, Cecilia Skingsley, tal på FinTech Stockholm 2016

Alltså:

1. Vinsterna i affärsbankernas utlåningsverksamhet är enorma eftersom affärsbankerna själva kan skapa pengar i samband med lån.

År . . . . Aggregerad utdelning
2008 39 947 000 000
2009 57 590 000 000
2010 79 479 000 000
2011 104 976 000 000
2012 141 150 000 000
2013 187 440 000 000
2014 245 723 000 000
2015 304 488 000 000
2016 366 409 000 000


2. Pengarna som Riksbanken skapar ("riktiga pengar"?) går i praktiken till affärsbankernas ägare:

Från 2015 till 2016 ökade den monetära basen med 62 miljarder kronor (från 144 till 206 miljarder kronor). Bankernas utdelning till sina ägare 2016 var 62 miljarder kronor.



3. Samhället i stort måste sätta sig i ökande skuld över tid för att ständigt generera nya pengar som kan betala räntan.

Och där uppstår ett pikant faktum:
En valuta backas upp av en tillgång, det som ger valutan dess värde. Den tillgången är inte längre guld utan tilliten till en ekonomi, i vårt fall den svenska ekonomin. Och den svenska ekonomin består av Sveriges totala produktionsmedel, dvs. kunskap, maskiner och människor.

Om det är bankerna som utfärdar pengarna och det är Sveriges produktionsmedel som utgör pengarnas pantsatta värde, vem är det som i realiteten äger Sveriges totala produktiva output?



  • Comments(0)//modeller.igitus.se/#post7

Evolution

VetenskapPosted by PC 2017-02-03 23:45:25

Vad pågår inuti en cell?

Harvard Medical School: Hur bakterier utvecklas i en miljö med starka urvalskriterier
Current Biology: Nervsystem i enkla organismer
The Scientist: Genetisk uppsättning i anemone
ITS 2015/460: Förfarandet för att få godkänt en egen modell av verkligheten
EIOPA-BoS-14/180: Riktlinjer för användning av en egen modell av verkligheten

FFFS 2015:8, 8 kap:

13 § I valideringsprocessen ska ett försäkringsföretag testa

1. att modellspecifikationen är lämplig,
2. hur känslig den interna modellens resultat är för förändringar av väsentliga antaganden, och
3. att de data som används för den interna modellen är korrekta, fullständiga och lämpliga.

14 § Genom de statistiska metoder som ett försäkringsföretag använder ska det även validera att sannolikhetsfördelningen är lämplig i förhållande till gjorda erfarenheter och alla väsentliga nya uppgifter och information.

"Once you discover that you've been fooled you pretty much start questioning everything."



  • Comments(0)//modeller.igitus.se/#post6

Fri tanke och fri vilja

VetenskapPosted by PC 2017-01-29 14:45:06
Nature: Brain activity predicts decisions before they are consciously made

I figur 1 nedan har jag positionerat mig själv, några kända vetenskapsprofiler och organisationen The Brights (de smarta).
Figur 1

I figur 2 återfinns jag i modellen till vänster. Modellen i mitten är ett sätt att både ha kakan och äta den - ha fri vilja fast ändå inte. Jag gissar att det är så vetenskapsmän ser på sig själva och att modellen till höger visar hur de ser på alla oss andra.
Figur 2



  • Comments(0)//modeller.igitus.se/#post5

Översikt

ÖversiktPosted by PC 2017-01-29 11:11:39
Varför granska modeller av verkligheten?

Hur granskar man modeller av verkligheten?

Ekonomi . . . . Vetenskap
... Religion och vetenskap
Guld och pappersvalutor
The Theory of Everything
Hur skapas pengar?
Fri tanke och fri vilja
Positiva Pengar
Evolution
.
Multiversum
.
Ett märkligt spel
.
...


"Once you discover that you've been fooled you pretty much start questioning everything."

"I believe in science that can be replicated."

"It can be proven that most claimed research findings are false."
Why Most Published Research Findings Are False

"But what does it mean? The answer is simple: Nothing. Nothing at all. It is gibberish, designed not to communicate information or to transform the reader but to bedazzle and bamboozle those dim enough to fall for it."
Carl R. Trueman, Reflections on being the dumbest man in the room

"Perhaps the dumbest man in the room is not the man who cannot understand gibberish, but the man who cannot see gibberish for what it is."
ibid

"Without full disclosure this basic property of the scientific enterprise, enhancing our understanding of the world, is lost."
False-positive citations


Nature 25 maj 2016



  • Comments(0)//modeller.igitus.se/#post4

Guld och pappersvalutor

EkonomiPosted by PC 2017-01-15 21:30:58
Detta är världen...
Fast ändå inte. Europa består av ett antal nationalstater varav merparten ingår i militäralliansen NATO.

Mellanöstern och Kina har stora innehav av värdepapper utfärdade i dollar. Detta är på grund av att USA köper olja från Mellanöstern och produkter från Kina. För att forsla valutan tillbaka till USA så att de kan fortsätta köpa olja och produkter köper Mellanöstern och Kina amerikanska värdepapper, bland annat statsskuld.

Sydamerika och Afrika är inte lika lyckligt lottade. För att finansiera sin utveckling måste de skuldsätta sig (tullbarriärer gör att de inte är konkurrenskraftiga med sina billiga produkter) och eftersom dollar utgör den största delen av världens valutor är skulden till största delen utfärdad i dollar.

För att finansiera sin konsumtion av olja från Mellanöstern och produkter från Kina trycker USA ständigt nya dollar. De europeiska länderna gör samma sak fast i Euro, Pund och Kronor. Men eftersom inga av de europeiska valutorna har samma status som Dollar som reservvaluta (och olja bara handlas i Dollar) måste de europeiska länderna hemlighålla det faktum att den ökande penningmängden utan motsvarande värdeskapande urholkar värdet av den egna valutan (så kallad inflation). Det gör de genom att sälja av sina guldreserver, det vill säga genom att hålla guldpriset nere i förhållande till den egna valutan.

Ryssland och Kina köper så mycket de kan eftersom guldet säljs så billigt. (Om guldet vore dyrare hade det ju varit uppenbart att de europeiska valutorna sakta men säkert förlorade sitt värde).

Världen ser med andra ord ut såhär:

Fast ändå inte. Eftersom USA över längre tid har finansierat sin förbrukning av olja och produkter genom att trycka Dollar och sälja statsskuld, och därtill spenderar avsevärda summor på militär och nationell säkerhet, har de både ett budgetunderskott och ett handelsunderskott som växer år för år.
Dessutom har västvärlden ett penningsystem som innebär att banker kan skapa hur mycket pengar de vill genom att utbyta och handla med skulder, I owe you (IOU). Skulderna används i sin tur som säkerhet för finansiella innovationer som derivat, vilket ökar bankernas åtaganden (och sårbarhet) ytterligare. Uppsidan är att bankerna kan tjäna enorma summor så länge det inte spricker.

Men 2008 sprack det och riksbankerna tvingades trycka ännu mer pengar för att täppa hålen i bankernas balansräkningar. Och sälja mer guld för att låtsas att inget anmärkningsvärt hade hänt.

USA säljer dock inget av sitt guld. Det kan de inte eftersom guldet finns på The Treasury's balansräkning och inte The Fed's. (The Treasury har en guldskuld till The Fed och därför kan det inte säljas. Ingen har dock sett guldet på ett tag så ingen vet om det fortfarande finns fysiska tillgångar som motsvarar skulden på balansräkningen). Däremot kan USA insistera på att olja enbart ska köpas och säljas i Dollar - som de har obegränsad tillgång på eftersom det bara är att trycka mer när det behövs. (Hur de insisterar? Med sin militärmakt, naturligtvis).

Världen ser alltså egentligen ut såhär:
Det krävs inte särskilt mycket fantasi för att klura ut vad som kommer hända härnäst, både ekonomiskt och militärt.

Källa: DataShown

Från nyhetsflödet

2017-03-17: Moscow and Beijing join forces to bypass US dollar in world money market, South China Morning Post


  • Comments(0)//modeller.igitus.se/#post2
Next »